När jag läser psykologi blir jag mer och mer fascinerad. Det är jättespännande - även om jag ibland tycker det blir jobbigt. Varför? Psykologin beskriver vårt sinne och vårt handlande genom olika perspektiv. För mig blir detta ett, av många, tecken som pekar mot något avgörande. Det finns en Gud. Säga vad man vill om psykologin. Men psykologin beskriver något komplicerat. Den beskriver oss som varelser med ett förnuft och sinne - med förmåga att tänka. Detta mynnar ut i en viktig fråga - skulle människan, om hon vore en slump, så komplicerad? För mig, som i mitt resonemang, utgår från ett kristet perspektiv är det omöjligt att räkna bort en faktor. Gud. Fadern - som har skapat oss och uppehåller oss, Sonen - som frälser och bevarar oss och den Helige Ande - livgivaren som skapar tron i oss och som vittnar om Kristus. Om människan vore en slump tror inte jag att hon vore så komplicerad. Snarare är det logiskt att det finns en fullkomlig Designer som designar. Sedan är inte allt så fullkomligt och perfekt som Designern ville - men det är uppslag för en annan fråga.

 

♥●•٠· SaaraSaariioniitaa Noя∂aғяίkaη ♥&#

20 september 2010 20:11

jag håller med dig :)!

http://saarasaariioniitaa.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått otroligt lång tid sedan jag skrev här inne senast. Under den tiden är det mycket som har hänt i mitt liv på många olika plan. Sedan jag skrev här sist har jag genomlevt sorgen att en nära familjemedlem fått diagnosen Alzheimer, jag har h...

För en tiden gavs jag möjlighet att predika i en församling. Jag delger härmed predikan.   1”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?...

Ja, det var verkligen mycket länge sedan jag skrev här senast. Jag vågar knappt titta efter hur länge sedan det är jag skrev här. När jag tittar efter i viss bävan ser jag det senaste inlägget gjordes den 5 november. Sedan det datumet har otroligt my...

Är det få människor som läser den här bloggen nu för tiden. Det kan jag verkligen inte klandra någon. Jag har aldrig strävat efter att göra den här bloggen till någon stor grej, utan snarare velat lätta hjärtat under stundom och skriva ut lite tankar...

Om en vecka går flytten. Inför det känner jag både vemod och förväntan. Vemod för det konkret innebär att bryta upp. Förväntan för att det ska bli så otroligt roligt att få börja studera igen. Jag har verkligen längtat efter att börja studera, förkov...