En av de starkaste bilderna för vad en kristen har att göra är kriget. Som kristna är vi kallade att kriga och kämpa för Guds ords sanning, för Hans kärlektill oss genom Jesus Kristus. In i vår tid finns där en kamp mot saker som är emot Guds vilja.

I de andliga krigen är det lätt att vi göra felaktiga saker. Den mest felaktiga saken är kanske att vi glömmer kärleken. Gud är kärlek, skriver aposteln Johannes. Det som är drivkraften i vår tro är kärleken. Vissheten om att Gud älskar oss så mycket att Han gav oss sin ende Son. Vissheten om att Guds kärlek finns över alla människor. Om vi i en andlig krigföring glömmer bort kärleken genom att kasta tillmälen på varandra eller börjar förakta varandra andra människor är kriget inte i överensstämmelse. En lärare sa en gång ungefär såhär: "I den tid vi lever i idag är det inte bara viktigt med argumentation. Det är minst lika viktigt med kärleken, att vi visar kärlek mot de vi argumentar med. Kärleken kan ha en enorm genomsslags kraft"

Vi lever i ett andligt slagfält där vi ömsom frestas att göra det onda och skadliga. Det är därför av yttersta vikt att vi tar varje tillfälle till akt att söka Herren medan han är att finna. Det är av yttersta vikt att vi enträget läser Hans ord och försöker förstå Hans vilja och så ofta det är möjligt tar emot Hans kropp och blod i brödet och vinet i nattvarden.

Två verser som alltid är väl värda att stanna upp inför som kristen:

"Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder." (1 Joh 4:8-9)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått otroligt lång tid sedan jag skrev här inne senast. Under den tiden är det mycket som har hänt i mitt liv på många olika plan. Sedan jag skrev här sist har jag genomlevt sorgen att en nära familjemedlem fått diagnosen Alzheimer, jag har h...

För en tiden gavs jag möjlighet att predika i en församling. Jag delger härmed predikan.   1”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?...

Ja, det var verkligen mycket länge sedan jag skrev här senast. Jag vågar knappt titta efter hur länge sedan det är jag skrev här. När jag tittar efter i viss bävan ser jag det senaste inlägget gjordes den 5 november. Sedan det datumet har otroligt my...

Är det få människor som läser den här bloggen nu för tiden. Det kan jag verkligen inte klandra någon. Jag har aldrig strävat efter att göra den här bloggen till någon stor grej, utan snarare velat lätta hjärtat under stundom och skriva ut lite tankar...

Om en vecka går flytten. Inför det känner jag både vemod och förväntan. Vemod för det konkret innebär att bryta upp. Förväntan för att det ska bli så otroligt roligt att få börja studera igen. Jag har verkligen längtat efter att börja studera, förkov...