På söndag firar vi den sjätte söndagen efter trefaldighet. Temat är efterföljelse och evangelietexten från Lukas 9 manar verkligen till efterföljd. Läs och begrunda vers 51-62!

Jag tänkte jag skulle vilja lyfta de tre sista versen i sammanhanget: "Till en annan sade han: "Följ mig" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far". Jesus sa til honom "Låt de döda begrava sina döda, men gå du och predika Guds rike!" En annan sade: "Jag vill följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av min familj." Jesus svarade: "Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike.

Av mig själv har jag blivit medveten om en sak! Väldigt ofta tenderar jag att sätta upp massa undanflykter för att göra saker och ting. "Jag vet att jag måste städa min garderob, men inte just idag" eller "Jag borde hälsa på den människan - men inte just nu". Jag bygger och sätter upp de mest vältänkta undanflykterna - allt för att slippa göra det som är jobbigt och det som tar emot. Förmodligen är det väl likadant när det gäller förhållandet till Gud. Medvetet väljer jag att skjuta upp saker under vissa förevändningar. Och jag tror inte att jag är ensam. Kanske finns det saker i ditt förhållande till Gud som du måste ta tag i, även om du desperat försöker komma på undanflykter att inte göra det?

Det kan finnas anledningar till att inte ta i tu med saker. När vi närmar oss dagens evangelietext är det en särskild upptakt till Jesu egentliga uppdrag - att lida och dö för mänsklighetens skuld. I vers 51 står det: "När tiden för hans bortgång närmade sig" i Folkbibeln. I Bibel 2000 står det: "När tiden var inne för hans upptagande till himlen". Jesus visste vad han var tvungen att göra. Därför sprider han inte ut ett reklamebjudande till de båda männen som vi möter i textavsnitten med ord som: "Kom till mig så löser sig alla problem" eller "Kom till mig så slipper ni allt lidande". Jesus måste lida och dö för världens synd och skuld. Och att följa Jesus Kristus bär alltid pris med sig. Naturligtvis innebär det inte att alla människor kommer att korsfästas för Jesu skull. Inte heller innebär det att alla människor kommer lida martyrdöden. Somliga människor har lidit martyrdöden för Jesu skull. Men för oss andra innebär priset något annat. Kanske att bli mött med hånfullt förakt? Kanske att bli mobbad för sin tros skull eller få höra gliringar om att man är dum som sätter sin tro på något som man inte kan se. Det är förståeligt, och långt ifrån rätt, att männen som omnämns i dagens evangelietext väljer att skjuta upp det här med tron. "Det kommer ju alltid en tid sen när jag kan tro på Jesus - när jag blir gammal eller så." Men när Gud kallar oss till sig, när vi blir medvetna om hans kärlek till oss måste vi komma honom till mötes. Även när den vägen tycks vara den svåraste vägen av dem alla. Även när vägen är smärtsam. Alla andra vägar försvinner. Men en väg består. Vägen som heter Jesus.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått otroligt lång tid sedan jag skrev här inne senast. Under den tiden är det mycket som har hänt i mitt liv på många olika plan. Sedan jag skrev här sist har jag genomlevt sorgen att en nära familjemedlem fått diagnosen Alzheimer, jag har h...

För en tiden gavs jag möjlighet att predika i en församling. Jag delger härmed predikan.   1”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?...

Ja, det var verkligen mycket länge sedan jag skrev här senast. Jag vågar knappt titta efter hur länge sedan det är jag skrev här. När jag tittar efter i viss bävan ser jag det senaste inlägget gjordes den 5 november. Sedan det datumet har otroligt my...

Är det få människor som läser den här bloggen nu för tiden. Det kan jag verkligen inte klandra någon. Jag har aldrig strävat efter att göra den här bloggen till någon stor grej, utan snarare velat lätta hjärtat under stundom och skriva ut lite tankar...

Om en vecka går flytten. Inför det känner jag både vemod och förväntan. Vemod för det konkret innebär att bryta upp. Förväntan för att det ska bli så otroligt roligt att få börja studera igen. Jag har verkligen längtat efter att börja studera, förkov...