15 Medan han talade så till mig, böjde jag mitt ansikte mot jorden och var stum. 16 Och se, han som var lik en människoson rörde vid mina läppar. Då öppnade jag min mun och sade till honom som stod framför mig: "Min herre, genom synen har stor ångest gripit tag i mig, och jag har inte någon kraft kvar. 17 Och hur skulle en sådan som jag, min herres tjänare, kunna tala med en sådan som min herre? Jag har inte någon kraft kvar i mig och förmår inte längre att andas."
18 Han som såg ut som en människa rörde då på nytt vid mig och styrkte mig. 19 Han sade: "Frukta inte, du högt älskade man! Frid vare med dig, var stark, ja, var stark!" När han talade med mig kände jag mig styrkt och sade: "Tala, min herre, för du har styrkt mig." (Dan 10:15-19)

Det finns tillfällen i livet när Guds helighet gör sig påminda i våra liv. I stunder kan vi verkligen uppleva vem Gud är. I ovannämnda texten anar Daniel något av vem Gud är. Han möter en ängel. ÄNgel kommer av grekiskans "angelos" som betyder budbärare. Den han möter är ett sändebud från Gud. Och när människor möter änglarna reagerar man märkvärdigt lika. Man reagerar med skräck och bävan. Några verser innan dagens text kan vi läsa att Daniel bävade när ängeln kom honom till mötes. Och ängeln svarar precis som andra änglar i Bibeln svarar: "Frukta inte"

Dagens text är ett möte mellan Daniel och ängeln. Men den säger också något viktigt. Den beskriver människans möte med änglar. Som tidigare nämnt kan mötet med Gud, och Guds sändebud, ibland vara skrämmande. Faktum är att det alltid är skrämmande för en människa att komma i kontakt med Gud. När vi möter Gud blir det uppenbart vad vi inte lyckas med. Allt det där smutsiga som vi vill stänga in och inte låta någon annan se blir i dag. Många är vi nog som ofta kan stämma in i Daniels ord till ängeln:

"Min herre, genom synen har stor ångest gripit tag i mig och jag har inte någon kraft kvar. Och hur skulle en sådan som jag, min herres tjänare, kunna tala med en sådan som min herre? Jag har inte någon kraft kvar i mig och förmår inte lnägre andas."

När Guds kärlek uppenbaras för oss reagerar vi med skräck och vi tänker att vi inte är värda att finnas i Guds närvaro. Vi tänker att Gud kräver av oss det som är omöjligt och att han för den sakens skull inte vill ha något med oss att göra. Vi grips av ångest - den där förlamande känslan som binder oss, och som vi måste bli lösta ifrån. Frestande är det nog att förbli där. Att låta vår ovärdighet inför Gud vara det där hindret som omöjliggör en relation med Gud. Men Gud väg är något annat. Genom sin ängel säger Herren till Daniel:

"Frukta inte, du högt älskade man! Frid vare med dig, var stark, ja var stark"

Varje ord i ängelns budskap är fyllda av sprängkraft. Så är det med Bibelordet. Den har en dynamik som genom årtusenden kan tränga rätt in i människas liv genom att uppenbara det där obehagliga hos oss som vi i kyrklig terminogi kallar för synd och avser att det finns ett avstånd mellan oss Gud som tar sig uttryck i att vi inte lever som Gud vill. Men så kan också Guds ord uppenbara det motsatta - Guds villkorslösa kärlek till oss. "Frukta inte" det är ord till människor som oss. Det är ord som säger att vi kan ha en trygghet hos Gud. "Du älskade man" Här riktar ängeln orden främst till Daniel. Men det är ord också till oss. De säger oss hur Gud ser på oss - trots vår ovärdghet. Gud älskar oss - och Hans kärlek och när dör på korset ser vi hur mycket Gud faktiskt älskar oss. Genom Jesus blir vägen till Gud öppen. "Frid vare med dig" Ordet frid är väldigt starkt. Det avser inte bara ett ytligt ord om lycka. Det är betydligt djupare. Det är något som får bära oss också i de stunder då vi drabbas av anfäktelser och syndanöd. "Var stark, var stark" Det är inte lätt att vara stark när man, som i vår tid, ofta menar med starkhet - att blunda för vår svaghet och att försöka vara starka på egen hand. Paulus han säger: "Kraften fullkomnas i svagheten". När vi vågar att inse våra svagheter, våra brister och ofullkomligheter finns där också en möjlighet till kraft. Inte genom att låtsas vara starka och gömma ofullkomligheten. Utan genom att lämna det hos Jesus och få kraft genom Hans kärlek.