På annandag jul byts julens budskap, delvis ut. Istället för budskapet om att Guds Son blir människa handlar det om alla de människor runt vår jord, tiderna igenom, som har gett sitt liv för sin tro. Vi kallar dessa för martyrer - för blodsvittnen.

Som kristna lever vi i vetskapen om att vi har en Gud som älskar oss. Vi lever med förhoppningen att en gång få möta Honom ansikte mot ansikte. I våra liv har vi fått möta Jesus Kristus. Och mötet med honom får sina konsekvenser i våra liv, i vårt sätt att se på varandra. Först och sist får vetskapen om Hans kärlek konsekvensen att våga gå mot strömmen. Att i ett sekuleriserat samhälle är det inte alltid lätt att stå för en tro. Det får många ungdomar erfara genom mobbning och trakasserier på skolor runt. Och inte nog med - människor tvingas att dö för sin tros skull runt om på jorden.

"Vi kan inte tiga om vad vi har sett och hört"

Så säger Petrus och Johannes när de av stora rådet i synagogan uppmanas att inte tala om Jesus i dagens episteltext. Och så får också vi säga. Vi som har lärt känna en liten aning om vem Gud är. Vi kan inte tiga om vad vi har sett och upplevt i julens budskap. Det är ett budskap som kan få hjärtat att rusa av längtan att sprida ut det. Det är ett budskap som människor måste få höra talas om. Det är ett budskap som skänker mening och tillförsikt i vårt liv. Det är ett budskap som leder oss hem till Gud.

Det finns en rädsla för kristen tro runt om. I den tidiga kristna kyrkans historia försökte romarna sprida ut myter om kristna. Våra bröder och systrar förföljdes för sin tros skull - såsom också Jesus själv gjorde och som människor in i vår tid blir som lever med Jesus. Men vad är det egentligen som framkallar denna rädsla hos folk? Jag tror att det är rädslan för kärleken. Rädslan för en Gud som är så stor och som älskar oss sådana vi är genom Jesus Kristus. När Guds bud och Guds evangelium läses/höres blir allt så påtagligt. Min litenhet, min synd och min ovärdighet. Samtidigt Guds kärlek, Guds godhet och Guds nåd uppenbar för oss. Det är ett budskap som verkligen är anstötligt - men det är också ett budskap som kan skänka frid rakt in i våra hjärtan som allt för ofta är präglade av något annat.