Min erfarenhet är den att när en period i ens liv har varit riktigt tufft kommer det en stund då allt bara brister. De senaste månaderna har varit rätt tuffa. Arbetslöshet och lite andra personliga saker har gjort det jobbigt. När man befinner det i sig orkar man häda ut. Men när man därefter pustar ut - då känns det nästan som att man ramlar ihop.

Jag andas ut efter några månader av press och oro. Och då med ens kommer det. Sömnproblemen. Flera dagar i veckan som varit har jag haft svårt att sova. Jag funderar på framtiden och vad som ska bli av mitt liv och på min familj. Och så idag, när jag vaknade och skulle gå upp kände jag mig yr i huvudet och nästan lite geleaktig i benen. För mig är dessa två ting, i kombination med viss huvudvärk och halsont, ett tydligt tecken på vad som komma skall. Influensa. Kanske halsfluss? Och hög feber. Jag hoppas innerligt att det inte blir värre. Jag vill verkligen inte vara sjuk. Finns få saker som är så trista som dessa. Men mina bekymmer är nog mindre än många andras. För mitt i allt detta vet jag att Gud finns med mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått otroligt lång tid sedan jag skrev här inne senast. Under den tiden är det mycket som har hänt i mitt liv på många olika plan. Sedan jag skrev här sist har jag genomlevt sorgen att en nära familjemedlem fått diagnosen Alzheimer, jag har h...

För en tiden gavs jag möjlighet att predika i en församling. Jag delger härmed predikan.   1”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?...

Ja, det var verkligen mycket länge sedan jag skrev här senast. Jag vågar knappt titta efter hur länge sedan det är jag skrev här. När jag tittar efter i viss bävan ser jag det senaste inlägget gjordes den 5 november. Sedan det datumet har otroligt my...

Är det få människor som läser den här bloggen nu för tiden. Det kan jag verkligen inte klandra någon. Jag har aldrig strävat efter att göra den här bloggen till någon stor grej, utan snarare velat lätta hjärtat under stundom och skriva ut lite tankar...

Om en vecka går flytten. Inför det känner jag både vemod och förväntan. Vemod för det konkret innebär att bryta upp. Förväntan för att det ska bli så otroligt roligt att få börja studera igen. Jag har verkligen längtat efter att börja studera, förkov...