Skolinspektionen har undersökt hur gymnasieelever upplever religionskunskap. I 28 kommunala skolor och 19 friskolor har man frågat elever. Bedömningen är, enligt Elisabeth Porath Sjöö (projektledare), att lärare på det sköter sig till det bättre när det gäller religionskunskap. På Dagens hemsida kan man läsa:

"Eleverna vid de granskade skolorna fick svara på 18 frågor, bland annat om "Religionslektionernas innehåll är relevant för mig och mitt liv", om "Alla elever möts med respekt av läraren när de uttrycker sina åsikter" samt om de "upplever att religionslektionerna behandlar religioner objektivt". På den sistnämnda frågan svarade 13 procent "Vet ej" och i en kommentar till rapporten skriver Skolinspektionen att många elever valde det svarsalternativet eftersom de inte vet vad ordet objektiv betyder."

Utifrån detta tänker jag såhär. Jag tycker det är lite anmärkningsvärt att det finns elever som har gått gymnasiet och inte känner till vad ordet objektiv faktiskt innebär. I synnerhet när, som Dagens reporter säger till Porath Sjöö, påpekar att ett av kursmålet de fakto handlar om källkritik och förmåga att vara kritisk mot samhällsfrågor. Det borde verkligen ligga i skolans intresse att förespråka allsidighet och objektivitet och förklara vad det innebär.

Det kritiska tänkandet är otroligt viktigt. Vi måste sträva efter klarsynt och att ifrågasätta. I synnerhet gäller det som kristen. När jag gick i skolan har ljusa minnen. Jag upplevde att lärare bjöd in till det kritiska tänkandet. Religionslektioner var inte präglade av vad läraren tycker utan av allsidighet och objektivitet. Så minns jag att det var i stort sett i alla kurser. Men jag vet att många kristna tonåringar har haft det svårt eftersom både man har haft lärare och elever emot sig.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=304553

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått otroligt lång tid sedan jag skrev här inne senast. Under den tiden är det mycket som har hänt i mitt liv på många olika plan. Sedan jag skrev här sist har jag genomlevt sorgen att en nära familjemedlem fått diagnosen Alzheimer, jag har h...

För en tiden gavs jag möjlighet att predika i en församling. Jag delger härmed predikan.   1”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?...

Ja, det var verkligen mycket länge sedan jag skrev här senast. Jag vågar knappt titta efter hur länge sedan det är jag skrev här. När jag tittar efter i viss bävan ser jag det senaste inlägget gjordes den 5 november. Sedan det datumet har otroligt my...

Är det få människor som läser den här bloggen nu för tiden. Det kan jag verkligen inte klandra någon. Jag har aldrig strävat efter att göra den här bloggen till någon stor grej, utan snarare velat lätta hjärtat under stundom och skriva ut lite tankar...

Om en vecka går flytten. Inför det känner jag både vemod och förväntan. Vemod för det konkret innebär att bryta upp. Förväntan för att det ska bli så otroligt roligt att få börja studera igen. Jag har verkligen längtat efter att börja studera, förkov...