Den som läser Dagen på webben kan konstatera att det råder ett "kyrkobråk" mellan domprosten i Visby Mats Hermansson och komministern på Öland, Dag Sandahl. På sin blogg har Dag Sandahl, enligt Gotlands tidning, uppmuntrat att polisanmäla Mats Hermansson. Detta på grundval av att domprosten använt en kyrkoantikvarisk ersättning på ett felaktigt sätt och ljugit om det. Dag Sandahl försäkrar att han inte har något personligt mot Hermansson. Och av den anledningen anmäler han inte själv detta.

Mats Hermanssons bemöter detta på följande sätt:

"Det är inte så att Dag Sandahl har en speciell förkärlek för kyrkoantikvariska medel; han är arg på mig! Jag står för en annan syn på kyrkan, en öppen folkkyrka, mindre präststyrd och mer en lekmannakyrka, mer demokratisk."

Min kommentar: Utan tvekan är det inte bra när kristna trossyskon grälar öppet. Vi ska vara ett för att världen ska tro, säger Frälsaren själv i sitt avskedstal. Men det får givetvis inte ta sig uttryck i att orätt råder. Gud är kärlek. Och kärleken gläds med sanningen, men finner sig inte i orätten, som aposteln skriver. Därför är det viktigt när man misstänker orättfärdigheter att detta tas upp till ytan.

Mats Hermanssons bemötande tycker jag är intressant. Han säger att Sandahl inte har något intresse av kyrkoantikvariska medel utan att allt bara är en kampanj. Är det verkligen att tänka och tala väl om sina trossyskon och tyda allt till det bättre? Mats Hermansson säger även att han själv står för en annan kyrkosyn - öppen, mindre präststyrd och mer lekmannakyrka med demokrati. Man behöver nog på allvar fundera över vad Hermanssons kyrka är för något. På samma sätt behöver man också fundera över hur kyrkan egentligen ska vara.

För mig är det en omöjlighet att tänka att Kyrkan ska vara demokratiskt styrd. Kyrkan har en Herre som har grundat henne. Det är mot Herren själv som lojaliteten ska finnas. Det är till Honom som vi varje söndag ber "Ske din vilja såsom i himmelen, så ock på jorden" eller som i den nya versionen: "Låt din vilja ske på jorden, som i himmelen." Kyrkan kan alltså inte vara demokratisk. Det är Jesus ensam som måste vara Kyrkans ledare och som styr henne, liksom en kapten styr skeppet. Som kristna har vi en viktig och stor uppgift att be för Kyrkan. Att dagligen be att Guds vilja ska ske med Kyrkan - inte vår.