Direktlänk till inlägg 11 april 2012
Jag ska vara helt ärlig.
Allt känns inte perfekt. Den senaste tiden har jag kännt mig lite hängig och trött på grund av olika anledningar. Jag befinner mig i en situation som delas med tusentals andra unga människor. Jag står arbetslös. I över ett år har jag gått arbetslös och förgäves sökt jobb. Sedan i höstas, när jag fick beskedet att jag inte kunde bli vad jag faktiskt ville - vad jag faktiskt av hjärtat alltid har velat bli på grund av att jag saknar arbetslivserfarenhet har allt kännts mycket tungt. Det har kännts som en otroligt negativ spiral. Jag kan inte bli vad jag vill bli för att jag saknar arbetslivserfarenhet - och jag kan inte få något arbete, för att på så sätt bli vad jag vill, på grund av att jag saknar arbetslivserfarenhet. En sådan sak tär på ens självförtroende, att gång efter annan höra/läsa de där orden: "Tyvärr har tjänsten tillsatts av annan sökande med större erfarenhet." Jag borde vara mer ödmjuk. Men ibland blir jag så trött över ordet erfarenhet. Jag förstår att det är meriterande med erfarenhet. Men hur ska man kunna få erfarenhet om man inte ges möjlighet att få något jobb?
Jag mår inte alls bra av att vara arbetslös. Jag vill ut och jobba. Eller plugga. Eller vad som helst... Bara inte gå utan arbete.
Sedan beror inte min skörhet enbart på grund av det här utan en hel del annat också. På sjukdom i familj och släkt, som jag har skrivit i tidigare inlägg.
Jag vet att saker kunde varit betydligt värre än det här. Jag lever. Min familj lever. Vi behöver inte dagligen känna rädsla för att dö, som saken kan vara i många andra situationer. Men ändå...
Det har gått otroligt lång tid sedan jag skrev här inne senast. Under den tiden är det mycket som har hänt i mitt liv på många olika plan. Sedan jag skrev här sist har jag genomlevt sorgen att en nära familjemedlem fått diagnosen Alzheimer, jag har h...
För en tiden gavs jag möjlighet att predika i en församling. Jag delger härmed predikan. 1”Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?...
Ja, det var verkligen mycket länge sedan jag skrev här senast. Jag vågar knappt titta efter hur länge sedan det är jag skrev här. När jag tittar efter i viss bävan ser jag det senaste inlägget gjordes den 5 november. Sedan det datumet har otroligt my...
Är det få människor som läser den här bloggen nu för tiden. Det kan jag verkligen inte klandra någon. Jag har aldrig strävat efter att göra den här bloggen till någon stor grej, utan snarare velat lätta hjärtat under stundom och skriva ut lite tankar...
Om en vecka går flytten. Inför det känner jag både vemod och förväntan. Vemod för det konkret innebär att bryta upp. Förväntan för att det ska bli så otroligt roligt att få börja studera igen. Jag har verkligen längtat efter att börja studera, förkov...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 |
4 |
5 |
6 | 7 | 8 | |||
9 |
10 |
11 | 12 |
13 | 14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | 29 |
|||
30 |
|||||||||
|