Jag spelar en del sånger som tillhör BVs sångbok "Lova Herren". För en tid sedan läste jag igenom en psalmvers som rymmer ett stort mått av andlig visdom:

"Väl är hjärtat ont, väl är synden stor

Och mitt tillstånd värre än själv jag tror,

Men min största synd, ack, det är dock den,

Att jag gör den större än Frälsaren.

Men hur gott att Gud ej ser

Till min synd och skam nu mer,

Nej, han ser på blodets grund,

Därför älskar han mig varje stund." (LH 657)

Sångförfattaren döljer inte det allvarliga i livet, vår bortvändhet från Gud, vår inkrökthet som hindrar oss att följa Hans vilja samt att vårt tillstånd ofta är allvarligare än vad vi själva tror. Men det finns likväl en sak som är mycket allvarligare med vår synd. Det är tendensen hos oss alla som människor att tänka att inte kan Gud förlåta oss det vi har gjort. Vi gör så lätt Guds förlåtelse till ett fenomen helt och hållet beroende på våra känslor av den. Guds förlåtelse beror aldrig på mina känslor av den. Förlåtelsen beror helt och fullt på att Kristus har dött och uppstått för att vi ska ha en gemenskap med Gud. Detta får vi tro på och bli delaktiga av. Aposteln Paulus talar om försoningen i mäktiga ord:

"Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord." (2 Kor 5:18)

"Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens." (1 Joh 2:2)

Förlåtelsen och försoningen är en verklighet som ligger inte i oss själva, utan utanför oss själva. Det är en tröst att veta, särskilt i de stunder då vi upplever att vi inte kan förlåta oss själva.

Vi gör så lätt synden större än nåden. Men där synden är stor är dock nåden och förlåtelsen större.

En av de starkaste bilderna för vad en kristen har att göra är kriget. Som kristna är vi kallade att kriga och kämpa för Guds ords sanning, för Hans kärlektill oss genom Jesus Kristus. In i vår tid finns där en kamp mot saker som är emot Guds vilja.

I de andliga krigen är det lätt att vi göra felaktiga saker. Den mest felaktiga saken är kanske att vi glömmer kärleken. Gud är kärlek, skriver aposteln Johannes. Det som är drivkraften i vår tro är kärleken. Vissheten om att Gud älskar oss så mycket att Han gav oss sin ende Son. Vissheten om att Guds kärlek finns över alla människor. Om vi i en andlig krigföring glömmer bort kärleken genom att kasta tillmälen på varandra eller börjar förakta varandra andra människor är kriget inte i överensstämmelse. En lärare sa en gång ungefär såhär: "I den tid vi lever i idag är det inte bara viktigt med argumentation. Det är minst lika viktigt med kärleken, att vi visar kärlek mot de vi argumentar med. Kärleken kan ha en enorm genomsslags kraft"

Vi lever i ett andligt slagfält där vi ömsom frestas att göra det onda och skadliga. Det är därför av yttersta vikt att vi tar varje tillfälle till akt att söka Herren medan han är att finna. Det är av yttersta vikt att vi enträget läser Hans ord och försöker förstå Hans vilja och så ofta det är möjligt tar emot Hans kropp och blod i brödet och vinet i nattvarden.

Två verser som alltid är väl värda att stanna upp inför som kristen:

"Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder." (1 Joh 4:8-9)

En av de starkaste bilderna för vad en kristen har att göra är kriget. Som kristna är vi kallade att kriga och kämpa för Guds ords sanning, för Hans kärlektill oss genom Jesus Kristus. In i vår tid finns där en kamp mot saker som är emot Guds vilja.

I de andliga krigen är det lätt att vi göra felaktiga saker. Den mest felaktiga saken är kanske att vi glömmer kärleken. Gud är kärlek, skriver aposteln Johannes. Det som är drivkraften i vår tro är kärleken. Vissheten om att Gud älskar oss så mycket att Han gav oss sin ende Son. Vissheten om att Guds kärlek finns över alla människor. Om vi i en andlig krigföring glömmer bort kärleken genom att kasta tillmälen på varandra eller börjar förakta varandra andra människor är kriget inte i överensstämmelse. En lärare sa en gång ungefär såhär: "I den tid vi lever i idag är det inte bara viktigt med argumentation. Det är minst lika viktigt med kärleken, att vi visar kärlek mot de vi argumentar med. Kärleken kan ha en enorm genomsslags kraft"

Vi lever i ett andligt slagfält där vi ömsom frestas att göra det onda och skadliga. Det är därför av yttersta vikt att vi tar varje tillfälle till akt att söka Herren medan han är att finna. Det är av yttersta vikt att vi enträget läser Hans ord och försöker förstå Hans vilja och så ofta det är möjligt tar emot Hans kropp och blod i brödet och vinet i nattvarden.

Två verser som alltid är väl värda att stanna upp inför som kristen:

"Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder." (1 Joh 4:8-9)

Jag har aldrig hävdat att det inte skulle finnas en objektiv sanning. Jag aldrig hävdat att det inte skulle finnas en objektiv grund att stå på när allt annat faller. Vad jag däremot har sagt är att man aldrig kommer bort från tolkningen. Att man aldrig kan bortse ifrån att ett enskilt Bibelord faktiskt kan förstås på olika sätt. Av den anledningen hänvisade jag till de berömda orden "vi ser inte tingen sådana de är utan sådana vi är". De orden uttrycker en mänsklig erfarenhet. Hur vi upplever ett Bibelord, hur vi tolkar det, hänger samman med olika faktorer. Livssituation etc kan påverka detta.

Det är påskdagen! Glädjens dag, Livets dag, Fridens dag! Den här dagen för snart 2000 år sedan hände något ofattbart stort. Jesus uppstod från de döda. Undret framför andra under sker - en död man uppstår från döden på den tredje dagen. Och det är inte nog. När Han uppstår från de döda finns det, genom Honom, också liv för dig och mig. Ett evigt liv utan slut. Genom tron på Honom äger vi det livet.

Jesus har uppstått från de döda. Han har övervunnit och besegrat djävulen, helvetet, ondskan och döden. Samtidigt kan vi notera att djävulen in i vår tid förleder oss att göra det som är ont. Vi kan konstatera att ondskan finns och att människor faktiskt dör. Hur går detta ihop? I Skapelseberättelsen liknas den Onde vid en orm. När en orm dör av att man trampar den  på huvudet rycker den till och kan göra så under en kort tid. Precis så är det med den Onde. Kristus har genom sitt lidande, sin död och uppståndelse trampat sönder den Onde. Den ondska vi ser här och nu är ett resultat av ormens dödsryckning. Och den dagen då Kristus kommer tillbaka på himmelens skyar ska ormen förintas helt.

Visst kan vi konstatera att människor dör - även människor som lever i tron på Jesus Kristus. Men för den människan, som genom dopet och tron hör till Jesus, är inte döden blir inte döden något annat än en sömn.

Påskens budskap är liv. Liv som Gud ger oss av nåd. Det latinska gratias och har gett upphov till vårt svenska ord "gratis". Gud liv i Jesus Kristus är gratis för alla människor. Vem som helst får ta del av det livet genom tron.

1. Lär mig, du skog, att vissna glad
en gång som höstens gula blad:
en bättre vår snart blommar,
då härligt grönt mitt träd skall stå
och sina djupa rötter slå
i evighetens sommar.

2. Lär mig, du fåglars glada tåg,
att draga hän med fröjdfull håg
mot obekanta stränder.
När allt är vinter här och is,
jag till ett evigt paradis
från köld och töcken länder.

3. Lär mig, du fjäril, vingad, lätt,
vad Herren ock åt mig berett,
där du mot höjd dig svingar.
I går dig puppan inneslöt,
i dag du glad ditt fängsel bröt:
min själ skall ock få vingar.

4. O Jesu Krist, som ur din grav
stod upp med evigt liv och gav
det ut åt världen vida,
giv mig ditt liv, att även jag
må efter bitter långfredag
min påskdagsmorgon bida.